Rechercher dans ce blog

dimanche 10 mai 2020

Svenskan och jag - Le suédois et moi

Vous trouverez la traduction en française en alternance avec le texte en suédois

Start learning Swedish from scratch - MySwedish - Medium

Svenska är dett sista språket jag lärde mig och med tanke på min ålder blir det sannolikt verkligen det sista. Emellertid har svenska funnits vid min sida hela mitt liv även om jag inte varit medveten av detta. Som finsk har jag alltid sett svenska ord omkring mig som Tryck eller Drag på affärsdörren eller Bio - vilket är ett utmärkt ord för en plats som berättar om människors liv. Min mor använde några uttryck som just lagom, tänka på, vänta lite eller ska vi gå och Hej då ! som jag förstod som barn gör det ...
Le suédois est la dernière langue que j’aie apprise et, compte tenu de mon âge, ce sera sans doute vraiment la dernière. Toutefois, le suédois m’a accompagnée tout au long de ma vie, même si je n’en n’ai pas vraiment été consciente. En tant que Finlandaise, j’ai toujours vu et lu des mots suédois autour de moi, comme par exemple tryck [poussez] ou drag [tirez] sur les portes des magasins ou encore Bio [cinéma], qui est un mot juste parfait pour décrire un lieu où on raconte la vie des gens. Ma mère utilisait fréquemment des tournures telles que just lagom [juste bien, ni trop ni trop peu], tänka på [il faudrait y réfléchir], vänta lite [attends un peu], ska vi gå [on y va ?] ou encore hej då ! [ciao !] - et je comprenais, avec cette facilité naturelle qu’ont les enfants.
swedish alphabet" Metal Print by UnderwaterSky | Redbubble
Je ne sais pas

I Helsinki finns tvåspråkiga gatuskyltar. Eftersom jag alltid har varit nyfiken har jag också alltid läst de svenska namnen och funderat över deras betydelse, t.ex. Sjömansgata eller Salutorget. Ny då jag lär mig svenska förstår jag hur många finska ord som kommer från vårt grannland. Till exempel torg vilket blir tori på finska där det betyder en plats men också marknaden, dvs vad som händer på platsen. Korg blir kori, skylt blir kyltti (finska språket kan inte uttala två konsonanter i början av orden), läxor heter läksyt på finska. Finländerna säger också att de tycker om kanelbullar (tykkään) och att de tycker att de är goda, men de gör inte skillnaden med en preposition. Finländerna upptäckte jämställdhet före alla andra länder med hen subjekten : på finska säger man bara hän för han eller hon och jag har det väldigt svårt att minnas att det inte är så på svenska.


GATUSKYLTAR, 2 st, emaljerad metall, Finland 1900-talets mitt ...A Helsinki, les panneaux de rues sont écrits dans les deux langues, finnois et suédois. Vu ma curiosité, j’ai toujours lu et cherché à comprendre ce qui était écrit en suédois, par exemple Sjömansgata [rue du marin] ou Salutorget [place du marché]. Depuis que j’étudie le suédois, je découvre tous les mots finnois qui dérivent de cette langue. Prenons torg, qui devient tori en finnois; en suédois, ce mot ne désigne qu’une place publique dans une ville ou un village, alors qu’en finnois, il signifie aussi le marché proprement dit, le lieu où on achète des fruits et légumes. Korg devient kori [panier], skylt devient kyltti [panneau] (en finnois, on ne peut pas prononcer deux consonnes au début d’un mot), läxor devient läksyt [devoirs à domicile]. Les Finlandais disent aussi qu’ils tykkää [aiment] les kanelbullar [pâtisserie typique], qu’ils tykkää [avoir un avis] qu’ils sont délicieux, mais ne font pas la distinction entre les deux acceptions au moyen d’une préposition [att tyckä om]. Les suédois ont inventé de toutes pièces un pronom au « genre neutre », à savoir hen (ni han ni hon), mais les Finlandais ont dépassé tout le monde dans ce rayon, puisqu’ils n’ont, depuis toujours, qu’un seul pronom unisexe : hän. Je comprends maintenant pourquoi j’ai tant de peine à me rappeler de faire la distinction han/hon quand je parle suédois. 

Många slangord på finska kommer från svenska, men också ganska vardagliga ord, som skruvmejsel som blir ruuvimeisseli, eller svartsjuk som blir musta-(svart)-sukkainen-(med sockor) ..... därför att sjuk blev missförstått och det bara blev ljudet. Hela mitt liv har jag undrat varför man på finska har svarta sockor på sig när man är svartsjuk (mustasukkainen) !
De nombreux mots d’argot en finnois viennent tout droit du suédois, tout comme des termes tout à fait quotidiens, tels que skruvmejsel [tournevis] qui devient ruuvimeisseli ou encore svartsjuk [jaloux], qui par le détour d’un malentendu phonétique est devenu mustasukkainen [svart = musta =noir + sjuk = sukka = malade]. Et toutes ces années, je me suis demandé pourquoi, en finnois, on dit que quelqu’un porte des chaussettes noires quand il est jaloux ! Le suédois jaloux souffre du mal noir ….
imgres

SWEDEN, 20 Kronor, 2008, bside [WPM P-XXX] [Size 2827 x 15… | Flickr

Apropå prepositioner tycker jag att de är väldigt roliga och konstiga på svenska - och att det ofta finns lite för många för min smak .... men däri ligger precis hela charmen av språken. Prepositioner är det svåraste att lära sig på alla språk. Det är också det som visar ganska klart vilken nivå man har i ett främmande språk. Andra charmen med svenska är att jag nu förstår vad det handlar om i IKEA affärerna !

A propos de prépositions, je trouve qu’on les utilise de façon drôle et étrange en suédois, il y en a souvent un peu trop…. mais c’est précisément là que réside tout le charme de cette langue. Les prépositions sont ce qu’il y a de plus difficile à apprendre, dans toutes les langues. Le bon usage de la bonne préposition, au bon endroit, est un très bon indicateur de la maîtrise qu’on a (ou pas) d’une langue étrangère. Un autre charme propre au suédois, c’est que je comprends dorénavant de quoi il en retourne chez IKEA (les noms des meubles et diverses marchandises) !
Parle-moi en suédois

Förutom prepositioner är uttalet en riktig utmaning. Det finns ljud som inte finns i andra språk, som kj eller sj, men det kanske kommer att lyckas någon gång med väldigt mycket övande. På svenska används det många passiva verbformer och förkortningar, mycket oftare än i andra språk : tom, dvs, pga, mm, osv.... 

Outre les prépositions, l’autre obstacle, c’est la prononciation. Il y a des sons qui n’existent tout simplement dans aucune langue, tels que kj ou sj, mais sans doute qu’avec beaucoup d’entraînement, je finirai par y arriver un jour. Le suédois utilise beaucoup la tournure passive, ainsi que des abréviations, par exemple tom, dvs, pga, mm, osv …. [till och med, det vill säga, med mera, och så vidare….]
imgres

Le "roi des Nègres" banni des aventures de Fifi Brindacier - rts ...

Svenska har några egendomliga ord eller sätt att säga saker. T.ex verben att hinna (som också finns på finska : ehtiä) eller fika. Konstiga ord som kalas deras etymologi är svårt att gissa, detsamma gäller för bråttom eller brådska. Ord och konstruktioner med ihjäl, isär eller ihop kräver att man tänker annorlunda. Krav och saknar är också ord jag minns inte med en gång. Du med ? betyder inte ”Kommer du med mig” utan Du också ? Verbet att bli är som bikarbonat : det kan användas för allt ! Jag blir sen, han blev sjuk, det blir fint.

Ensuite, il y a toutes ces façons inhabituelles de dire les choses, comme le verbe att hinna (avoir le temps de faire quelque chose), que l’on trouve aussi en finnois : ehtiä, ou encore fika, qui désigne la cérémonie du café accompagné de gâteau en cours d’après-midi - quatre lettres suffisent à décrire ce moment privilégié. Ou encore le mot kalas (une fête, cela peut être un anniversaire, un jubilée ou une fête de départ à la retraite), qui ne ressemble à rien et ne semble venir d’aucune langue connue; bråttom ou brådska [être urgent, pressé] ne ressemblent à rien non plus, à mon goût. Ihjäl [accompagne un verbe signifiant un acte visant à tuer quelqu’un, comme shot down en anglais], isär [accompagne un verbe de séparation] ou ihop [accompagne un verbe de réunion, être ensemble] sont des particules qui nous forcent à tourner les phrases autrement. Krav ou saknar [manquer de, avoir besoin de qqch] sont aussi des verbes auxquels je ne pense pas immédiatement. Du med ? ne signifie pas Viens-tu avec moi ? mais plutôt Toi aussi ? Le verbe att bli est un peu comme le bicarbonate : il sert pour tout et on peut en mettre un peu partout ! Jag blir sent [je serai en retard], han blev sjuk [il est tombé malade], det blir fint [ça ira très bien]. 
Dammsugare - "aspirateurs"
För mig är svenska en perfekt blandning av engelska, tyska och finska. De språken hjälper mig att minnas olika ord och talessätt. Jag söker ofta ord genom tyska och det lyckas ganska ofta. Många svenskar pratar mycket bra engelska därför är det inte konstigt att de använder direkt engelska ord som najs, dejt eller sajt. Franska aristokrater också lämnade spår med ord som pjäs, paraply, fåtölj, kutym, pö om pö.


Pour moi, le suédois est un parfait mélange d’anglais, d’allemand et de finnois. Ces trois langues m’aident à me rappeler les mots et les tournures. Quand je cherche un mot, je pense en allemand et, très souvent, je tombe juste. Les Suédois parlent tous très bien l’anglais, raison pour laquelle bon nombre de mots anglais sont entrés dans la langue, par exemple najs [nice], dejt [a date, un rendez-vous galant] ou encore sajt [website]. L’aristocratie française a aussi laissé des traces, avec des mots tels que pjäs [pièce de théâtre], paraply [parapluie], fåtölj [fauteuil], kutym [coutume] ou pö om pö [peu à peu].

För längesedan lärde jag mig att säga Jag talar inte svenska, men nu är det tvärtom och jag kan gärna säga: Så visst talar jag svenska !
Autrefois, il y a fort longtemps, j’avais appris à dire Jag talar inte svenska [je ne parle pas le suédois], mais maintenant, tout a changé et je dis volontiers : Så visst talar jag svenska ! [bien sûr que je parle le suédois !].


* * * * * * * 

Skriven med hjälp av Google translate (för vissa få ord), autocorrect (som funkar väldigt bra, AI har gjort stora framsteg !) och en svensk ordbok app. [Och min svenska lärare läste igenom den 👍]
Texte écrit avec l’aide de Google translate (pour des mots isolés), l’auto-correcteur (qui fonctionne très bien, l’IA a fait d’énormes progrès !) et une appli de dictionnaire suédois sur mon smartphone.  Et ma prof de suédois a relu et corrigé 😉
Nuförtiden finns det många sätt att lära och öva språk, det är helt fantastiskt 😀 
De nos jours, on trouve énormément de moyens d’apprendre les langues, de faire des exercices, c’est tout simplement formidable !
På YouTube finns det TV programm, ofta textat t ex Skavlan eller Malou efter tio. Även sånger, ofta med texterna.
På Facebook kan man följa nyheter på svenska genom att gilla tidningarnas sidor: Dagens Nyheter, Sveriges Radio, Svenska YLE....
På internet kan man lyssna på radio på sajten sverigesradio.se , ofta finns texten med.
SVT.se finns det några program man kan titta på även utomlands, ofta textat.
8sidor.se är en bra sajt för nybörjare, då man kan lyssna och följa texten typ karaoke.
Duolingo appen är också tillämpad för nybörjare.
www.swedishlinguist.com 
Sur YouTube, de nombreux programmes de télévision sont disponibles, souvent avec sous-titres, p.ex. Skavlan ou Malou efter tio (talk shows). On trouve aussi des chansons en suédois, avec sous-titres. Sur Facebook, il suffit d’aimer des pages de journaux pour avoir, au moins, les grands titres : Dagens Nyheter, Sveriges Radio, Svenska YLE ….. puis lire les commentaires Sur internet, on peut écouter la radio, sverigesradio.se , le texte correspondant est souvent proposé (pour les nouvelles). Sur SVT.se (télévision) on peut trouver certains programmes accessibles hors de Suède, avec sous-titres.Sinon www.8sidor.se convient bien pour les débutants, on peut suivre le texte de façon karaoké.Des applications, telles que Duolinguo, conviennent également très bien pour les débutants. www.swedishlinguist.com 

Aucun commentaire:

Enregistrer un commentaire